Misslyckad matlådelagning och lyckad första träning!

Min första matlåda skulle ha blivit succen som inledde årets utmaning men även matlådebloggandet. Jag hade till och med tagit foton före och efter samt lite under tillagningen. Men nej, den blev hemsk. Verkligen inte alls god. I receptet stod det 5 dl vispad grädde och det var alldeles för mycket, hela rätten smakade bara grädde. Sen hade jag nog i för lite chilisås också. Men skam den som ger sig! Jag ska ge det ett nytt försök snart igen, med mindre grädde och mera bacon (man kan aldrig få för mycket död gris i kosten). Hur som helst så blev det två matlådor när jag och Christopher ätit klart. Jag kommer att trycka i mig dem någon dag, det är jag säker på, men jag lär knappast njuta av det.

Årets första träning gick dock strålande bra! Jag har tvingat ut Zara i löpspåret många gånger och bedriver en kampanj för att få med henne till gymmet för lite friviktsträning också, men jag har inte provat ”hennes” träning någon gång. Zara gillar att simma och säger att det är väldigt bra träning, jag har hela tiden menat att det kan knappast räknas som träning eftersom det dels är väldigt roligt men också för att man inte blir särskilt svettig av det. Så kaxigt sa jag att jag skulle fixa en kilometer på 30 minuter! Jag gick ut hårt i början och låg efter fyra längder (200 meter) ca 30 meter före henne, gissa hur kaxig jag var! Efter det gick det dock utför. Jag började göra mindre och mindre armtag, benen sparkade inte alls som de skulle och jag krockade nästan med en tant när jag körde lite ryggsim. Men jag klarade till sist kilometern jag satt som mål och tiden på 35 minuter får väl anses som godkänt?

Jag passade också på att lägga till simning i mitt hundramilsmål, det känns som att jag kommer gå och simma igen liksom.

 

Annonser
Publicerat i Hundra matlådor!, Hundra mil!, Hundra träningar!, Nyårslöfte | Lämna en kommentar

Bra början. Verkligen.

Jag hade fått receptet av en kollega. Jag var taggad. Zara hade handlat hem maten efter sitt jobb. Jag kom hem med receptet i handen. Allt skulle bli så jävla bra. Jag skulle bara sova lite först. Bara så där åtta timmar. Det skulle inte bli några problem, jag började ju sent dagen efter. Det blev problem. Jag blandade ihop dagarna, torsdag blev onsdag, eller möjligtvis fredag. Vilken dag som helst blev den där förbannade torsdagen bortsett från just torsdag i mitt huvud. Jag kom till jobbet tio minuter sent men ändå två timmar tidigare än vad jag brukar. Och hemma i kylen ligger fyra saftiga kycklingfileér uppskurna i prydliga små bitar i en låda tillsammans med 300 gram uppskuren bacon och väntar på en stekpanna som kanske aldrig kommer. 

Publicerat i Uncategorized | Märkt | Lämna en kommentar

Hundra! Hundra! Hundra!

Nytt år, nya utmaningar, right? Föga förvånande handlar mina nyårslöften om träning och kosthållning, jag känner mig jävligt kliché. Förra året gav jag ett löfte som gick åt helvete, mest för att det inte var specifikt nog. Så därför tänkte jag att i år ska jag ha ett väldigt mätbart löfte. Dessutom ville jag ha något som jag faktiskt var intresserad av och som skulle gynna mig. Så mina mål för i år är:

  • Hundra matlådor! Jag äter mycket ute när jag jobbar, det är varken nyttigt eller ekonomiskt. Hundra matlådsluncher ska jag laga och äta under året, matlådor som någon annan gjort till mig (Zara) räknas bara som en halv matlåda.
  • Hundra träningar! För att räknas som en träning ska det vara en aktivitet jag byter om inför och som jag blir svettig och trött i kroppen av. Bastu räknas inte. Promenader räknas endast om de är vandringar (3 timmar plus). Att cykla till jobbet gills inte heller som ett träningspass (om jag då inte duschar efteråt, så att cykla hem från jobbet kan komma att räknas, men bara om jag byter om innan och verkligen svettas på vägen hem).
  • Hundra mil sprunget och cyklat! Ganska självförklarande, cykla och eller springa totalt 100 mil under året. Löpband gills, men är lite fult, motionscykel gills inte.

Så, det är väl ganska bra mål? För att nå dessa måste jag ändra ganska många sidor av hur jag lever mitt liv idag, men det kommer nog att gå bra. Jag tror helt ärligt att matlådan blir det svåraste, följt av träningen och till sist de 100 milen.

Jag kommer att skriva ner hur det går här, vilka rätter jag lagat och hur bra de funkade som matlådor (kan säkert hjälpa någon någongång), hur jag tränat (ingen bryr sig, det är bara att skippa de inläggen) samt förhoppningsvis skriva om något som intresserar någon annan än mig också.

Publicerat i Hundra!, So hate me. | Märkt , , | Lämna en kommentar

Eeeh… jag pluggar ryska?

..är kanske inte världens bästa svar när en kollega frågar vad man håller på med när skärmen är täckt av nakna tjejer. Till mitt försvar var det kanske bara tre nakna tjejer, ett par som… vuxenkramades, och sen massor av småbarn. Jag säger kanske för jag vågar inte gå tillbaka och räkna, då ringer ITavdelningen till mig, och där lär knappast godkänna ”pluggar ryska” som förklaring till porrsurfande på arbetstid. Varför jag tittade på det här? Förklaring är rätt tråkig… Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Märkt | Lämna en kommentar

Zombieapokalyps

Efter två kilometer inser jag att jag är i dålig form, jag andas ytligt och hjärtat dunkar i bröstet. Efter tre kilometer slutar jag känna efter, det gör för ont i vänster vad. Vid fem kilometer stirrar jag tomt framför mig och låter benen göra vad de borde vara så bra på, fortsätta springa. Det går sådär. Efter 45 minuter har jag sprungit dryga sex kilometer. Jag inser att om zombieapokalypsen inträffat hade jag troligen redan varit död.

Läs mer

Publicerat i So hate me., Träning | Märkt | 2 kommentarer

Zara

Efter min kärleksdoftande hyllning till Niklas har jag fått höra att jag kanske bara borde bli ihop med honom, om han nu är så fantastisk. Och visst, han är fantastisk. Men ingen är så fantastisk som Zara. Det här är tillägnat henne. Läs mer

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Bromance

Jag brukar faktiskt känna mig ganska smart. Jantelagen säger att jag inte får säga det men låt oss låtsas att jag är sådär skönt borgerlig så jag skriker ”åt helvete med jante!”, om så bara för en stund, för jag brukar faktiskt känna mig ganska smart. Och ibland känner jag mig även ganska snygg. Men det finns en kille som totalt krossar allt det här. Den jäveln. Läs mer

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar